En morgon jag helst glömmer!

Det här var en speciell dag kan man lugnt säga. Allt började med att jag blev väckt av internetkillen som bankade på dörren. Han ville in och göra en sista jusering av min router. Tydligen spelar det ingen roll vart i världen man kommer, hantverkare ska alltid utföra sitt jobb kl 07.00. Vad gör de resten av dagen undrar jag? Jobbar hantverkare bara mellan sju och åtta på morgonen och sen är tack och adjö för idag? Eller är det så att det står i någon mystisk datafil (som alla hantverkare i hela världen har tillgång till) att ni ska för evigt besöka Gabriel Forss kl 07.00. Det spelar ingen roll vart i världen han befinner sig 🙂 Nåväl, han var i alla fall trevlig den här internetkillen, även fast han inte direkt lyckades förbättra min uppkoppling. Jag fortsatte min morgon med att svara på några mail och sen skulle jag gå till gymmet och träna. Men när jag ska öppna dörren för att gå ut ur lägenheten så…

.

…. har den gått i baklås. Jag skruvar och vrider och försöker på alla sätt få upp låset men det sitter fast. Jag ringer till min granne som kommer ut och försöker få upp dörren utifrån, men inte ens han lyckas. Vakterna som finns i huset har en huvudnyckel och de kommer upp och testar den, men det går fortfarande inte. Klockan tickar och jag sitter där i min ensamhet och känner mig helt enkelt instängd. Plötsligt börjar brandlarmet tjuta och jag tänker nej inte en grej till. Om det brinner på riktigt så är det kört. Jag sitter på femtonde våningen och har inte en chans att ta mig härifrån levande. Det visar sig dock ganska snart att larmet bara är en övning. Nu har vi ringt efter ägaren till lägenheten som en timme senare kommer hit. Det är nu det händer, och det är precis det här som gör att blonda människor har dåligt rykte. Jag är först i kön att erkänna att jag idag har bidragit till de fördomar som finns om oss blondiner. Ägaren kommer till lägenheten och öppnar den ANDRA DÖRREN som finns i köket, bakom den ursnygga papperskorgen i metall, ca 50 cm från dörren jag har försökt att få upp i en timmes tid. Det är bara en tunn vägg som skiljer dem åt. Där sitter jag och har inte ens tänkt på att det finns en dörr till ut ur lägenheten. Hur pinsamt är inte det?? Här har jag engagerat hela huset och ägaren har åkt över halva stan och så hade jag bara kunnat öppna dörren i köket och gått ut! PINSAMT!! Nu har jag i alla fall fått ett nytt lås och hoppas att det här problemet är löst för alltid.

Efter denna händelserika morgon vilade jag mina blonda hjärnceller tillsammans med Jonas Hedqvist på The Standard Hotel 🙂

 

7 kommentarer till En morgon jag helst glömmer!

  1. Stiinis skriver:

    Ja ibland har man verkligen såna där ”dum-blondin-sunder”, men tur de löste sig och att du kom ut.

    Skickar stor kram till dig 🙂

  2. Julia skriver:

    Nä fy vad skämmigt! Vilken morgon. Men du skaka av dig det där nu kliv ner till stranden 🙂 Där är du kung o kan va stolt över att du är blond, snygg o en nordisk hingst 🙂 Ha ha 🙂 Hoppas det känns bättre nu 🙂 Kram från Julia 😉 Simma lungt!

  3. Lena skriver:

    Jag brukar ursäkta mina tabbar genom att hänvisa till lagen om alltings jämvikt. Så är man skarp och intelligent krävs det givetvis riktiga bottennapp emellanåt för att kunna hamna i noll-läge ;-).

  4. Jill skriver:

    Tack för att du delar med dig:-) Och hoppas att resten av din dag blev lite lugnare…

  5. Kristina skriver:

    Ja du är härlig Gabriel fick mig ett gott skratt på morgonen 🙂 Fast tycker lite synd om dig med men skönt det löste sig. Och kul du bjuder på dig själv alla gör vi tokigheter ibland. Ha en underbar dag. Kram

  6. Lotta skriver:

    Vilken dag! Tycker synd om dig. Men allt löste sig till slut. Som tur var.
    Hoppas morgondagen blir bättre 🙂
    Kram/ Lotta

  7. Madeleine skriver:

    Shit happens..;)

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *